Javascript verkar inte vara påslaget? - Vissa delar av FMV:s webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

På fmv.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från fmv.se används. Läs mer om kakor och hur de används på fmv.se.

RSS:Prenumerera

Här är du nu:

Start / Nyheter / Nyheter från FMV / Det definitiva Gustav II Adolf…

Det definitiva Gustav II Adolf-porträttet

Hoppa till nyhetslistan

Byst i metall utförd av Hans von der Putt 1632 i Nürnberg.

Få konstverk finns bevarade som är gjorda där Gustav II Adolf personligen har stått modell. En av dessa sällsynta porträtt är en kraftfull bronsbyst, gjord sommaren 1632. Den finns i Gustav Adolfssalen på FMV i Stockholm.

Den svenske kungen Gustav II Adolf (1594–1632) har en obestridd roll i Europas historia genom sin inblandning i trettioåriga kriget. Produktionen av bilder föreställande kungens person och död är närmast oöverskådlig. Få bilder finns dock bevarade som är gjorda där Gustav II Adolf personligen har stått modell. En av dessa sällsynta porträtt är en kraftfull bronsbyst, gjord sommaren 1632. Bronsbysten har under långa perioder fört en undanskymd tillvaro på Krigskollegium och dess efterföljande ämbetsverk men återupptäcktes och kunde identifieras 1926 av konsthistorikern Olof Granberg. Den har värderats högre än andra samtida skulpturer föreställande "Lejonet från Norden" och anses vara det mest konstnärliga av de bevarade porträtten, som är gjorda "efter naturen".

Förlaga till hundrakronorssedeln

Gammal hundrakronorssedelKonstverket fungerade som galjonsfigur för Livrustkammarens utställning på Nordiska museet till trehundraårsminnet av kungens död; det pryder omslaget till katalogen. Det utgjorde sedermera förlagan till Gustav Adolf-porträttet på hundrakronorssedeln. Senast bysten var utställd offentligt var på Armémuseum år 1982 i utställningen "Fanornas folk", till minne av att det var 350 år sedan slaget vid Lützen.

Det ikonografiska värdet är högt, med andra ord: det finns anledning att tro att det aktuella porträttet är mycket likt sin förebild. Enligt en samtida källa uppsökte Gustav II Adolf skulptörens ateljé då verket i olika delar precis anlänt från gjuteriet för slutbearbetning (ciselering). Kungen plockade upp bronshuvudet och höll det bredvid sig framför en spegel för att se om bildhuggaren tillika gravören Hans von der Putt lyckats med sin uppgift. Därefter svingade han huvudet i handen; enligt en samtida uppgift väger det drygt tjugo kilo. Hans von der Putt protesterade eftersom han var rädd att kungen skulle tappa skulpturen i golvet, varpå Gustav Adolf utbrast i skratt.

Porträttet tillverkades i Nürnberg, där Hans von der Putt hade sin verkstad och där den svenska fältarmén upprättade sitt högkvarter sommaren 1632. Hans von der Putt hade alltså tillfälle att studera kungens utseende på nära håll. Bysten är sannolikt gjord med tekniken cire perdue, eller "förlorat vax". Konstgjutaren Christofer Neidhart utförde själva gjutningen i brons. Båda upphovsmännen ska ha lämnat sina signaturer på verket.

Detalj som visar reliefutsmyckningen i metallen, kallad ciselering.

På kungens uppdrag

Hans von der Putt arbetade på uppdrag av den svenske kungen. Tanken var att den färdiga skulpturen skulle placeras på fästningen Gustavsburg vid floden Mains utflöde i Rhen. Troligen hamnade den aldrig där, och fästningen förföll dessutom ganska snabbt på grund av översvämningar. Överbefälhavaren för den svenska armén i Tyskland, sedermera kung Karl X Gustav, hemförde bröstbilden med piedestal från Nürnberg till Sverige i juni 1648, nedpackad i ett par av totalt nio kistor fulla av dyrbarheter. Sedan dess har den i huvudsak stått placerad i en kanslibyggnad. Detta till trots har Hans von der Putts verk kommit att bli den kanske mest spridda bilden av Gustav II Adolf, genom sedlar, frimärken och kopior som idag finns att beskåda i Stralsund och i Minnesota, USA, där kungen för övrigt har ett college uppkallat efter sig.

Text: Antikvarie Anders Wesslén, Sveriges militärhistoriska arvs kansli

Foto: Erik Walberg, SFHM.

Foto: Myntkabinettet (bild på hundrakronorssedeln)

 

Litteratur

Granberg, Olof, Svenska konstsamlingarnas historia. Från Gustav Vasas tid till våra dagar. Del 1, Stockholm 1929

Strömbom, Sixten, Iconographia Gustavi Adolphi. Gustav II Adolf / Samtida porträtt, Stockholm 1932

Strömbom, Sixten, Index över svenska porträtt 1500-1850 i Svenska porträttarkivets samlingar. Bd 3, Svenska kungliga porträtt i Svenska porträttarkivets samlingar, D. 1, Gustav I – Karl XII, Stockholm 1943


Tipsa om sidan

Fyll i formuläret för att skicka en länk till den här sidan.

Fält markerade med * är obligatoriska.


* Fältet är obligatoriskt

Publicerad: 2017-11-06 16:12. Uppdaterad: 2017-11-06 16:36. Ansvarig: Visa e-postadress.