Motorproven är klara, men det återstår mycket idogt arbete innan ett operativt flygmaterielsystem baserat på Gripen 39E kan levereras till Försvarsmakten. Det säger Mats Knafve, FMV:s produktledare för Gripensystemet.
I motorprovhuset står provflygplan 39-8 fastkedjad, Auxiliary Power Unit eller APU som den kallas är redan igång när motorteknikern som sitter i flygplanet trycker på motorstart. De varma jetstrålarna blåser ut ur flygplanet och vinklas upp och ut genom taket.
Olika provpositioner i motorprovprogrammet genomförs steg för steg. Där jämför man med värden från prov som genomförts tidigare i andra riggar. Det kan vara något som haft ett felutfall och sedan korrigerats.
F 414-motorn som sitter i provflygplanet har högre dragkraft än RM12-motorn i Gripen 39C/D. Det är en av många förbättringar i det nya flygplanet. Det nya planet är längre och bredare än dagens. Det har en ny radar och rymmer mer bränsle än föregångaren. Sammantaget ger det ökad räckvidd och uthållighet för flygplanet.
Gripen 39E ska kunna matcha nya och kommande sensor- och vapensystem som kommer att finnas i drift i Sveriges närområde kring 2025. Det handlar till exempel om flygplan som amerikanska F-35, ryska SU-34, SU-35 och PAK FA T-50 samt det ryska luftvärnsrobotsystemet S-400.
Nya metoder för utveckling
I utvecklingen av den nya Gripen använder man sig av flera nya metoder för att accelerera utvecklingsförloppet.
Mats Knafve har det tekniska designansvaret för den nya Gripen E som produktledare
på FMV. – Genom att arbeta med modellbaserad design som utvecklingsmetodik kan industrin prova saker innan man bygger och se vad som kommer att funka. Och för att kunna arbeta med utveckling inom många system samtidigt sker en stor del av provverksamheten i riggar, säger Mats Knafve, produktledare för Gripen E med tekniskt designansvar.
– Det handlar bland annat om radar och EW-system som vi effektivt kan testa i riggar för att hitta eventuella svagheter redan innan det finns några flygplan att testa delsystemen i.
System i balans
Ny teknik bidrar också till ökad räckvidd för både sensor- och vapensystem.
Ett exempel på det är den nya AESA-radarn. Genom att montera radarn på ett rörligt bord kan den hämta in information om mål som ligger i andra vinklar än framför flygplanet. På det sättet kan Gripen E fly efter att ha avfyrat en robot och ändå fortsätta att uppdatera roboten med information om målet.
– Steget som vi tar med Gripen 39E skapar möjlighet till fortsatt kontinuerlig utveckling enligt det koncept som vi har arbetat hittills med Gripen. Det ger snabbare utveckling- och anpassningsförmåga från en förhöjd grundnivå. Vi fortsätter enligt svensk tradition att leverera hög förmåga med relativt små medel, säger Mats Knafve.
För att lyckas med detta är det viktigt att alla system är i perfekt balans för att uppnå optimal operativ förmåga.
– Det är ingen större idé att ha superbra radar om man inte kan skjuta så långt. Eller utmärkt manöverförmåga men för lite bränsle, säger Mats Knafve.
Sensorer presenterar lägesbild
En stor skillnad mot Gripen 39C/D är att 39E kommer att använda sig av en högre grad av sensorfusion. Det innebär att information från olika typer av sensorer, som telekrigssystem, radar och IRST slås ihop till den lägesbild som presenteras för piloten.
– Enkelt uttryckt kan man säga att piloten inte behöver tolka olika sensorer utan bara presenteras för ett mål, säger Mats Knafve.
Tillbaka till motorprovhuset på Saab i Linköping. Efter ett antal motorstarter och körningar väntar längre fram nästa steg - att ta ut provflygplanet 39-8 på startbanan, först utan att lyfta och efter det första flygningen.