Att designa Sveriges nya ubåtar är oerhört komplext. Lyssna på Materielpodden från FMV där Sabine, Anders och Nicklas pratar om ett samhälle i ett rör. Här ska besättningen kunna verka i veckor i sträck, hämta in information, genomföra specialoperationer och i krig sätta in vapen.
JAS 39 Gripen har kallats Sveriges mest avancerade industriprojekt. Vad är det som gör att lilla Sverige kan ta fram avancerade stridsflygsystem och hur får man avancerade tekniska system, varav flera inte finns någon annanstans, att fungera tillsammans. Och hur länge dröjer det till dess att piloten sköter jobbet från marken?
De frågorna tar vi upp i det här avsnittet av Materielpodden. Medverkar gör FMV-medarbetarna:
Anna Weyland Sandell, produktföreträdare telekrig Gripen C/D
Joakim Wengelin, projektprovflygare
Karolin Henriksson, chef för vapen och yttre last
Lars Helmrich, chef stridsflygavdelningen
Oscar Bladh, chefsingenjör Gripen E
FMV:s uppdrag från Sveriges riksdag är att utrusta det svenska försvaret med materiel och tjänster som det svenska försvaret behöver för att försvara landet mot ett väpnat angrepp. Kanske inte det mest miljövänliga uppdraget. I det här avsnittet av Materielpodden ställer vi frågan: varför ska försvarssektorn arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor.
Hanna Jonsson och Robert Westlund, miljösamordnare respektive miljöstrateg vid FMV, samt Patrik Carlén som koordinerar miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor vid FMV:s provplatser har bjudit in Försvarsmaktens hållbarhetschef Naznoush Habashian för att prata miljö- och hållbarhetsfrågor.
Uniformer förr och nu, det är temat för denna podd från FMV. Elin Jonasson och Magnus Brogren, som jobbar som systemingenjörer inom textilområdet, har bjudit in Martin Markelius, intendent vid Armémuseum, för att prata uniformer genom tiderna.
Elin Jonasson tillsammans med Martin Markelius, intendent vid Armémuseum, hade Magnus Brogren med via telefon när de pratade uniformer förr och nu. Elin och Magnus är systemingenjörer inom textilområdet vid FMV.
I del 1 tar de avstamp i 30-åriga kriget där många soldater i den svenska armén var inhyrda från andra länder och man hade sina egna kläder, vilket gjorde det svårt att skilja de egna från fienden. Sedan tar man sig genom historien fram till mitten av 1800-talet och en rad olika uniformsmodeller och hur inflytandet från olika länder påverkat dessa.
I del 2 handlar det om vad det var som gjorde att de pråliga uniformerna fick ge sig för funktionen i uniformerna i slutet av 1800 och början av 1900-talet och det som gjorde att Sverige övergav den blå uniformen. Här kommer man också in på hur uniformerna utvecklats under 1900-talet och hur morgondagens uniformer kan se ut.