Flygvapnet 100 år – så formas nästa generations flygförmåga

Foto: FMV / Saab

Carl-Fredrik Edström, chef för verksamhetsområdet Flyg- och rymdmateriel på FMV, har själv ett långt förflutet inom Flygvapnet som stridspilot. I dag leder han FMV:s arbete inom ett område där utvecklingen går snabbt och där nya tekniker förändrar förutsättningarna för framtidens försvar.

När Flygvapnet bildades för 100 år sedan var flygplanen enkla jämfört med dagens system. Sedan dess har utvecklingen gått via bland annat Tunnan, Draken och Viggen till Gripen och dagens allt mer sammanlänkade system.

– Det är nästan svindlande på 100 år. Vad som har skett, hur fort det har gått och hur mycket vi har hunnit göra. Från att operera flygplan gjorda av papper och trä till mer avancerade flygplan som Tunnan och Draken, som kan bära både robotar och hantera radar, gå vidare till systemflygplan som Viggen och Gripen till att nu operera system av system. Multidomänt, säger Carl-Fredrik Edström.

Det är också en utveckling som förändrat vad ett flygsystem är. Från att ha haft flygplanet som den centrala plattformen handlar dagens förmåga i allt högre grad om hur flera system kan samverka.

– Grunderna är desamma, men komplexiteten har ökat de här hundra åren. Från att ha varit mycket fokus på flygplanet från början, på plattformen som bar vapen eller från sensorer, så är det nu frågan om system av system.

FMV som brygga mellan behov och teknik

FMV:s uppgift har samtidigt varit att bidra till att utveckla den materiel och de förmågor som behövs för att Flygvapnet ska kunna lösa sina uppgifter. Det sker genom att omsätta Försvarsmaktens operativa behov till tekniska lösningar och, i nära samarbete med bland annat industrin, utveckla och anskaffa den förmåga som behövs.

– Det handlar om att kunna omsätta det operativa behovet som Försvarsmakten i Flygvapnet har till förmåga via de tekniska möjligheter som finns och den industriella förmåga som finns. Det handlar om att vi har hög kompetens på FMV för att kunna göra den bryggan. Det har varit vårt adelsmärke från flygvapnets begynnelse till i dag.

Under åren har FMV varit involverat i flera centrala delar av svensk flygförmåga. Gripensystemet är ett exempel, liksom den flygande lednings- och övervakningsförmågan som utvecklats från ASC 890 till det nya GlobalEye-systemet, S 106. Även rymdområdet har blivit en allt viktigare del av FMV:s verksamhet. Sverige bygger nu upp en nationell rymdförmåga, med bland annat satelliter och förmåga att skjuta upp dem från Esrange.

En ny verklighet med drönare och motmedel

En av de tydligaste förändringarna under senare år är utvecklingen av obemannade system, så kallade UAV:er. Drönare kan utvecklas och produceras betydligt snabbare än traditionella flygsystem, vilket också förändrar tempot i utvecklingen. Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar hur snabbt nya system och motmedel kan utvecklas i förhållande till varandra.

– Det som händer är att det blir ett medel och motmedel. Det blir en tävling däremellan hela tiden. Så när Ukraina får fram ett nytt UAV-system så tar det bara några månader innan Ryssland tagit fram ett nytt motmedel som gör att det har ingen operativ effekt längre.

Det ställer nya krav på hur materiel anskaffas och hur snabbt nya lösningar kan tas fram.

– Vi måste hänga med och skapa förmåga att när det behövs, få fram den mängd som behövs på kort tid och sen kunna fokusera på nästa som kanske ska ske om några månader.

Samtidigt kommer behovet av mer avancerade och långsiktiga system att finnas kvar.

– Vi behöver kunna både ”high tech”, det svåra, jättedyra, som vi kanske ska utveckla i 20 år innan det blir en operativ förmåga och sen vidmakthålla det i 40 år till. Till det här enkla, snabba som vi kanske ska ta fram på några månader och kanske bara har en livslängd på några månader.

Framtidens flygförmåga – bemannad, obemannad och multidomän

Framtidens flygförmåga kommer sannolikt att bestå av en kombination av bemannade och obemannade system. Utvecklingen inom artificiell intelligens och autonoma system öppnar för nya sätt att använda obemannade farkoster tillsammans med bemannade flygplan.

– Jag tror inte det kommer vara bara bemannade eller bara obemannade. Vi går mot en blandning mellan bemannade och obemannade system. Det kommer att göras genom möjligheten till AI, att man har en autonom AI-förmåga i flygande system.

Samtidigt blir det allt viktigare att dessa system kan fungera tillsammans med andra förmågor. Framtidens flygförmåga handlar därför inte bara om vad som sker i luften, utan om hur information och förmågor kan delas mellan luft, mark, sjö och rymd.

– Det här är någonting som vi kommer att gå in i under nästa århundrade. Det är att man kan använda information från olika domäner för att skapa en effekt.

Ett exempel är att ett mål kan upptäckas i en domän, verifieras från en annan och bekämpas från en tredje.

– Det ger ju förmågan att kunna upptäcka ett mål i en domän, verifiera det från en annan och bekämpa det från den tredje. Och det ska kunna göras blixtsnabbt, utan tidsfördröjning.

I den utvecklingen får även rymden en allt större betydelse. Satelliter och rymdbaserade sensorer kan bli en naturlig del av Försvarsmaktens operationer.

– Där kommer sensorerna i rymden vara en naturlig del i Försvarsmaktens operationer på ett helt annat sätt i nästa århundrade.

För FMV innebär utvecklingen att uppgiften att omsätta behov till operativ förmåga blir allt mer komplex. Det kräver både teknisk kompetens och förmågan att snabbt ta tillvara nya möjligheter och få olika system att fungera tillsammans.

Flygvapnets första 100 år har gått från trä och papper till system av system. Nästa sekel kommer sannolikt att handla om hur olika förmågor kopplas samman, och hur ny teknik kan omsättas till förmåga snabbare än vad hotet utvecklas.