Ny svensk metod möter drönarhotet – samarbete i fokus

– Två generaler kom till oss med en vilja att visa vad vi kan göra med det vi redan har. Vi tog det som ett startskott för ett bredare samarbete, säger Staffan Hasselberg, chef indirekt eld vid FMV.

Det var början på en operation som på bara tio månader resulterat i ett komplett förslag till teknisk lösning för att möta drönarhot. Systemen använder sig av ett gemensamt lednings- och eldledningssystem för alla plattformar, både aktiva och passiva sensorer, tillsammans med verkanssystem bestående av 30 och 40 millimeters kanoner. Tanken har varit att med befintlig materiel lösa ett reellt militärt problem – snabbt, effektivt och med en metod som i sig är banbrytande.

Innovation och metodutveckling

Det verkliga innovationssprånget ligger inte främst i tekniken, utan i hur projektet har genomförts. Myndigheter och industri har arbetat sida vid sida med ett tydligt gemensamt mål: att skapa operativ effekt på kort tid.

– Genomförandemetod, omfattning och bredd gör operation Gute unik. Vi har haft ett tydligt mål, delegerat ner kraftiga mandat till operationen och endast haft ett kravdokument som styrning, säger Jonas Lotsne, chef för verksamhetsområde armé vid FMV.

Metoden har byggt på ett nära, iterativt samarbete med löpande dialog mellan alla involverade parter. Genom att arbeta tätt tillsammans och kontinuerligt dela information i takt med att projektet utvecklats, har alla haft samma förutsättningar att påverka och förstå riktningen.

– Det har skapat en gemensam ansvarskänsla där ingen i efterhand kan hävda att de inte varit delaktiga eller informerade – vi har hållit varandra ansvariga längs vägen, tillägger Staffan Hasselberg.

Lärdomar från ukrainska fronten

En annan viktig framgångsfaktor har varit möjligheten att testa systemen mot verkliga hot. Ukrainska drönare och piloter har varit delaktiga i projektet och utsatt de svenska systemen för realistiska prövningar. Deras erfarenheter från modern krigsföring har varit ovärderliga och direkt bidragit till utvecklingen.

– Att kunna samarbeta med personal som dagligen hanterar drönarhot i krig är en tillgång som inte går att överskatta, säger Jonas Lotsne.

Hotet från drönare sträcker sig över hela stridsfältet, de kan vara många till antal och slå ut näst intill all förmåga, allt mellan stridsflyg och stridsfordon. Därtill är den stridsekonomiska obalansen ett faktum. Ett stridsfordon kostar miljoner och en drönare som kan bekämpa det knappt 100 000 kronor. Det i kombination med tiden som finns till förfogande från upptäckt till nedkämpning gör drönarhotet till ett faktum.

– Allt är i risk när drönare används. Det är omöjligt att upptäcka dem i tid utan sensorer och det är omöjligt att nedkämpa drönare med endast manuell invisning. Därför är förmågan att bekämpa drönare snabbt och synkroniserat helt avgörande på stridsfältet idag, tillägger Jonas Lotsne.

Totalt har omkring 120 personer från FMV, Försvarsmakten och industrin varit engagerade i operationen. Resultatet är ett konkreta systemförslag – men också en modell för framtida försvarsutveckling.

– Operation Gute visar att Sverige har förmågan att agera snabbt. Det här är början på något större och metoden vi använt kan tillämpas på fler områden, avslutar Eva Hagwall, överdirektör FMV.