Nya ytstridsfartyg – större och med mer kapacitet

– Marinen har ett behov av ökad uthållighet, fartygen ska kunna vara till sjöss längre. Dessutom tillkommer behov av luftvärnsförmåga med längre räckvidd, möjlighet till utökad ledningsförmåga för förbandsledning, det vill säga att man har en nationell eller internationell stab ombord, och utökad förmåga att operera helikopter från fartyget. Det här gör att fartygen blir större och får en utökad förmåga och kapacitet jämfört med Visbykorvetterna, säger Johan Edelsvärd, projektledare FMV.

Ytstridsfartygen ska vara utrustade för att kunna verka i hela konfliktskalan – fred, kris och krig – där de ska kunna verka på och under vattenytan samt i luften och kunna möta hot i alla de domänerna.

– Sedan 2021 har FMV jobbat i etapper med produktdefinitionsfasen. I den första etappen tittade vi på koncept, som vi sedan förfinat och renodlat. I oktober 2023 gick vi in i nästa etapp, där vi nu påbörjat systemkonstruktion av produkten ytstridsfartyg av Luleåklass. Det handlar om att sätta ihop kravställda förmågor med tänkta systemval och tekniska funktioner. Att se till att allt fungerar tillsammans, säger Johan Edelsvärd, som har jobbat i projektet sedan våren 2022, först som ställföreträdande projektledare och sedan ett par månader tillbaka som projektledare.

– Den här fasen ska mynna ut i att FMV lämnar offert till Försvarsmakten för anskaffning av fyra nya ytstridsfartyg av Luleåklass, säger han. 

Ökad förmåga

De nya ytstridsfartygen av Luleåklass kommer att bli större än dagens svenska ytstridsfartyg.

– Man kan säga att de, utifrån ett uthållighetsperspektiv, ligger i paritet med marinens stöd- och ledningsfartyg HMS Carlskrona, som har motsvarande möjlighet till uthållighet och kan åka jorden runt.

Storleksmässigt kommer Luleåklassen att bli större än Visbykorvetterna i och med att den kommer att ha en utökad mängd förmågor, som medför fler sensorer och vapensystem för att kunna verka under och på ytan, samt i luften.

– Detta beror på att marinen har ett behov av ökad uthållighet och utökad förmåga inom främst luftförsvarsområdet, men också på att vi behöver framtidssäkra fartygen i den mening att kommande modifieringar och förmågetillväxt inte ska behöva påverka den operativa tillgängligheten i allt för stor utsträckning, säger Johan Edelsvärd.

Fartygen har en livscykel på 40 år och under den tiden kommer man att behöva tillföra ny materiel och nya system.

– Det vi gör nu är att vi har tagit höjd för ombyggnader, det vill säga att vi skapat tillräckligt med volym och utrymmen ombord, utrymmen som i arrangemanget inte är allokerade för någonting utan står helt tomt, så att man inte behöver bygga om hela fartyget när man tillför nya förmågor.

Kriget i Ukraina har visat att obemannade farkoster, både sjöburna och luftburna, på kort tid utvecklats till en stort hot. De används av Ukraina med stor framgång mot ryska fartyg.

– Projektet har hela tiden följt utvecklingen i Ukraina, speciellt avseende nyttjandet av obemannade farkoster. Vi skapar förutsättningar att verka mot den typen av hot, dels med dagens teknik, men också med morgondagens teknik – i och med att vi framtidssäkrar fartygen, säger Johan Edelsvärd.

Internationellt samarbete

Den svenska marinen samverkar sedan länge med andra länder och internationella styrkor, till exempel Finland och Nato. Därför har kravet att de nya ytstridsfartygen ska vara interoperabla med internationella styrkor funnits med redan från början.

– Nu när vi blivit medlemmar i Nato har det kravet skruvats till och blivit mer verkligt. Det handlar bland annat om olika natostandarder och kommunikations- och ledningssystem, som kan komma att påverka designen.

Första leverans 2030

FMV har tecknat kontrakt med Saab Kockums som huvudleverantör för att genomföra systemarbete och grundläggande design för det nya ytstridsfartyget. Den pågående produktdefinitionsfasen ska vara avslutad ungefär i mitten av 2025, varvid anskaffningsfasen kommer att pågå därifrån, med planerad initial leverans av två fartyg till Försvarsmakten under 2030.

– Vanligtvis brukar ett nybyggnationsprojekt ta omkring tio år, från anskaffning till leverans. Vi ska göra det på halva tiden. För att klara av det har vi, tillsammans med marinen, olika angreppssätt.

I stora drag handlar det om att bygga och designa enligt beprövad teknik och med färdigutvecklade system, alternativt välja system med en hög teknisk mognadsgrad. Man tittar också på system som används idag, inom riket eller i något av Sveriges partnerländer eller Nato. Detta ligger i linje med budskapet från FMV:s generaldirektör, att FMV ska undvika egna svenska särlösningar och köpa färdiga produkter i så hög grad som möjligt, för att få snabbare och effektivare leveranser till Försvarsmakten.

– Det är ett nytänk som vi inte är riktigt vana vid, men jag är övertygad om att det blir bra. Genom att minska utvecklingsarbetet tar vi bort risker och kan lägga mer tid på integrationen av systemen och få ihop helheten. Att inte göra för mycket av egna svenska särlösningar ger goda förutsättningar att hålla tidplanen, säger Johan Edelsvärd.