Ubåtens öron

För en ubåt är Östersjön en dröm, det är lätt att hålla sig dold i den omväxlande undervattenstopografin och de många öarna. Den andra sidan av myntet är att ubåten kan ha svårt att veta vilka fartyg som rör sig uppe på ytan. Det beror på flera faktorer i vattnet som gör det svårt att lyssna. Ljudets hastighet förändras beroende på vattnets temperatur och salthalt liksom på vilket djup man befinner sig på.

– En stor del av ubåtens roll är att samla in information. Det handlar om att lyssna efter så kallade signaturer från andra fartyg, de kommer från maskin och propeller. Det är de ljuden som man vill minska från den egna plattformen och kunna lyssna efter hos andra.

Det berättar Göran van Geijt som har varit officer på fyra olika svenska ubåtstyper sedan 1980-talet. Han var sonaroperatör och sedan sensorofficer med ansvar för alla sensorer på båten. Idag är han systemingenjör på FMV, där han ansvarar för sensorerna på de två nya ubåtar som byggs just nu.

– Med hjälp av ljuden man fångar in kan man lista ut vilka fartyg som finns och i vilken riktning. Det är  lite av kärnan i ubåtens uppgift. Att genomföra underrättelseinhämtning och i krig för att kunna sätta in vapen, säger Göran van Geijt. Det har inte förändrats genom åren. Däremot har tekniken utvecklats. När jag var på Sjöormen på 80-talet handvevade jag en bäringspejl på sonaren för att lyssna i vilken bäring fartyget befanns sig i, nu sker detta helt elektroniskt.

Underlätta för besättningen

I en databas på ubåten finns signaturer från fartyg som man samlat in under många år. Det gör att man kan avgöra vilket fartyg det är.

Målet med det vi gör är att underlätta för besättningen att hålla reda på allt runtomkring. Tekniken har blivit bättre vilket gör att man kan lyssna på längre avstånd och då behöver man hjälp att hålla ordning på vilka fartyg man har att göra med.

Göran van Geijt
Systemingenjör undervattenssensorer

För att fånga hela frekvensomfånget använder man tre olika sonarsystem, ett för riktigt låga frekvenser, ett för mellanfrekvens och sedan har man ett som tar aktiv sändning i både mellan och hög frekvens.

Operatören får på sina skärmar ett mål-spår på en bäring/tidskala på alla fartyg i en 360 graders-vy. Man kan då välja att titta djupare på ett speciellt fartyg genom att lägga ett analysspår där man tittar på maskin- och propellerinformation. Letar man efter ett speciellt fartyg får man hjälp av databasen för att veta vilka linjer man ska leta efter.

– Hör man inget via sonarerna kan man smyga upp en mast med en ESM-sensor och sniffa och se vilken bäring du har en radar i, även där finns ett bibliotek med olika typer av fartyg som kan hjälpa till att utesluta vilket fartyg det är, säger Göran van Geijt.

Bland de tystaste

Ljuden från den egna ubåten vill man av förklarliga skäl hålla så låga som det går, dels för att inte synas och dels för att inte störa de egna systemen för lyssning. Utvecklingen inom sensorområdet har gjort sensorerna mycket bra på att lyssna vilket gör att det är viktigt att den egna plattformen är så tyst det går.

För att minska ljuden får de svenska ubåtarna motorerna för undervattensdrift upphängda på ett speciellt sätt så att det blir så lite vibrationer som möjligt till skrovet. Det gäller också att ha koll på all elektronik så att det inte stör sonaren.

– Här har vi kommit långt, säger Göran van Geijt, vi har bland de tystaste ubåtarna. Jag var med i USA när vi agerade mål för den amerikanska marinen, där de hade stora svårigheter att hitta oss. Den amerikanske amiralen konstaterade i sitt avslutningstal: ”Nu har vi övat med framtiden, nu ska vi öva i nutid, så hör vi av oss igen”.

FMV-projektet som ansvarar för att den svenska Marinen får de ubåtar de behöver är just nu mitt inne i testerna av sonarsystemen rent tekniskt, de testerna görs på land.

– Vi går igenom alla funktioner för att se att allt fungerar enligt våra krav. När testerna är godkända väntar installationer ombord och längre fram väntar sjöprov. Då kollar vi att systemen fungerar i sin rätta miljö, att man får rätt bäringar vid olika typer att vatten, salthalt, temperatur och djup, säger Göran van Geijt, som ser fram emot att få följa med  på provturerna med HMS Blekinge, som den ena av de två nya ubåtarna kommer att heta.