Detta skapar en automatisk översättning med Google Translate. Försvarets materielverk tar inte ansvar för eventuella fel.

Du behöver godkänna funktionella kakor för att använda den här funktionen.

Nyhet

Avancerad process att installera luftvärnsrobot på Visbykorvett

Visbykorvetterna utgör stommen av marinens ytstridsfartyg. De är utrustade med sensor- och vapensystem som kan verka på, över och under vattenytan i alla konfliktnivåer. För att ytterligare förstärka förmågan till luftförsvar, kommer fartygen vid den kommande halvtidsmodifieringen att få den nya förmågan luftvärnsrobot.

Den kommer att ge utökad räckvidd för fartygets luftförsvar, jämfört med de räckvidder som den kanon vi har idag erbjuder.

Anna Karin Werner
handläggare Luftförsvar FMV Marinmateriel

Visbykorvetternas operativa uppgifter är ytstrid, ubåtsjakt, eskortering och luftförsvar.

– Luftförsvaret till sjöss kombineras med andra delar som skyddar fartyget, som smygteknik, taktik, aktiva, passiva och externa sensorer, samt vapen i form av en allmålspjäs och motmedelskastare. Dessa delar är viktiga tillsammans för självskydd och skydd av andra, säger Anna Karin Werner. 

Ute till sjöss kan fartyget möta ett brett spektrum av hot i luften, som man ska kunna bekämpa.

– Jag skulle säga att det största hotet mot ett fartyg fritt till sjöss är sjömålsrobot. Men det kan även röra sig om andra hot från luften till exempel attackhelikoptrar, flygplan eller UAV:er, drönare, som bär någon form av vapen.

Visbykorvett. Foto: Tobias Karlsson

Visbykorvetterna utgör stommen av marinens ytstridsfartyg. Foto: Tobias Karlsson

Anna Karin Werner, handläggare Luftförsvar FMV Marinmateriel.

Anna Karin Werner, handläggare Luftförsvar FMV Marinmateriel.

Även om Visbykorvetterna har ett bra luftförsvar idag, så kommer en luftvärnsrobot ge större möjligheter att försvara ett område eller bekämpa vapenbärare på stora avstånd.

– Skillnaden mot idag handlar framför allt om räckvidden. Där har olika system olika räckvidder och det är stor spridning på vad som finns.

Den nya förmågan luftvärnsrobot kommer att installeras på Visbykorvetterna vid halvtidsmodifieringen. Den kommer också att finnas på nästa generations ytstridsfartyg - YtStridsFartyg 2030, YSF 2030, som kommer att vara en utveckling av dagens korvetter av Visbyklass.

– Jag jobbar i båda projekten och vi är just nu inne i utvärderingsfasen. Vi har gjort en request for information, RFI, och fått in svar som vi håller på att utvärdera vad gäller prestanda, storlek och så vidare, säger Anna Karin Werner.

Avancerad process

Att få in en ny förmåga på befintliga fartyg innebär en del utmaningar. Det handlar bland annat om att hitta plats ombord där man kan installera det nya systemet, samt att det ska samverka med de befintliga systemen.

– Det är en avancerad process att installera en ny förmåga. Dels ska det in mer utrustning där det redan är fullt, dels måste man titta på saker som kabeldragning, el och var man kan borra någonstans. Installationen påverkar också saker som fartygets vikt, stabilitet, och brandskydd. Man måste bevara fartygets smygegenskaper och se till så att alla system samverkar, så att man inte försämrar smygförmågan. Listan på utmaningar kan göras lång, säger Anna Karin Werner.

På den nya generationens ytstridsfartyg är utmaningarna i princip desamma.

– Men det är lättare att allokera och integrera utrustning på fartyg som inte är byggda ännu.

Skott med robot 15 från Visbykorvett.

Skott med robot 15 från Visbykorvett.

Nära samarbete

FMV jobbar på uppdrag av Försvarsmakten och har också ett nära samarbete med Saab.

– Vi har tillsammans den tekniska expertisen som behövs när vi tittar på vilket system vi ska anskaffa, medan Saab Kockums gör integreringen av systemet ombord. Vi har många delprojekt i det stora projektet och vi har ett nära samarbete när det gäller att göra utvärderingar av RFI och integreringen på fartyget, säger Anna Karin Werner.

Marinen 500 år

Publicerad: 2022-06-07