Patriot har utvecklats i takt med hoten
De rör sig med upp till sju gånger ljudets hastighet och kommer mot målet nästan rakt uppifrån. Utvecklingen av hoten från luften under de senaste 25 åren var bakgrunden till beslutet att det svenska försvaret ska förses med ett vapen mot taktiska ballistiska robotar.
Patriot är ett komplext system. Om man slår ihop systemen som finns i en JAS 39 Gripen med systemen i luftstridsledningscentralerna och det nationella radarsystemet inklusive vapen får man en bild av hur omfattande det är. Foto: Bezav Mohmod, Försvarsmakten.
De kan skjutas från ett avstånd på upp till 50 mil och de kommer med väldigt hög hastighet mot målet. På tio minuter rör den sig cirka 16 mil vilket gör att det är mycket viktigt att upptäcka roboten så tidigt som möjligt.
– Du ska helst upptäcka roboten när den skjuts iväg. I alla fall veta att något är på gång så att man kan fånga in robotens bana. Det man behöver för tidig upptäckt är information från satelliter eller kraftig långräckviddig radar, säger Lars Mörrby, produktledare för luftvärnssystem vid FMV.
Lars Mörrby har jobbat med materielfrågor kopplade till luftvärnet under många år och han konstaterar att det har hänt mycket när det gäller hotet från luften under de senaste 25 åren. Målstyrda kryssningsrobotar, exempelvis, som flyger mot målet på mycket låg höjd kan vara svåra att upptäcka.
– Det svåra med kryssningsrobotar är att de går på låg höjd, i skydd av skog och berg. Och de kan skjutas från flygplan eller fartyg, men även från landbaserade enheter. De har lång räckvidd precis som de taktiska ballistiska robotarna, men rör sig inte med samma höga hastighet, säger Lars Mörrby.
Snabba scenarion
Det är alltså inte själva plattformen, som till exempel flygplanet, som i sig är själva hotet, utan det är robotarna som avfyras från plattformen som idag är det största hotet. För att upptäcka roboten behöver man radarstationer som kan fånga upp den för att systemet sedan ska kunna få måldata om robotens bana för att sedan kunna oskadliggöra den.
– Luftvärnsbataljonen har i bästa fall några få minuter på sig, från avfyring av en taktisk ballistisk robot till den ska bekämpas. Tidig upptäckt gör att man har lite mer tid på sig. Här kommer de mer långräckviddiga radarsystemen som Flygvapnet har och som luftvärnet är uppkopplade mot in i bilden. När den taktiska ballistiska roboten är på väg mot målet kan radarn i Patriotsystemet ta över och skicka måldata till systemets egna robotar ute på lavetterna, som är beredda att avfyras, säger Lars Mörrby.
Är det inte svårt att avgöra vad det är som kommer mot målet, skulle det inte kunna vara ett flygplan? Det är inte svårt, menar Lars Mörrby, för inget annat rör sig med den hastigheten som en ballistisk robot.
– Man kan låta systemet sköta identifieringen och genereringen av måldata automatiskt eller så kan man välja att göra det mer manuellt, säger Lars Mörrby.
För att upptäcka roboten behöver man långräckviddiga radarstationer som kan fånga upp den för att systemets radar sedan ska kunna koppla upp sig på robotens bana för att sedan kunna oskadliggöra den. Foto: Anders Fall, Försvarsmakten.
Olika hot i luftrummet
Det snabba scenariot kräver mycket övning för att hantera. Måste helt enkelt vara välövad för att veta vad man ska göra.
Övningen går till så att operatörerna tränar på sin uppgift i simulatorer. Man kan också öva mot målflyg i ett scenario där man följer flygplanet och agerar som om det vore skarp läge, dock utan att skjuta själva roboten.
Förutom de snabba robotarna klarar Patriotsystemet även att bekämpa fientligt stridsflyg, som är ett betydligt enklare mål. Dagens stridsflyg kan dock vara svåra att upptäcka på grund av att de är konstruerade för att undvika att upptäckt på radar. Men det är ändå roboten som planen skjuter som är svårast att bekämpa inte själva planet.
Obemannade större flygsystem som kan bära vapen är ett hot, men är relativt enkla att hitta och bekämpa, mindre UAV-er kan vara svårare att upptäcka, de kan exempelvis cirkla runt och hitta en eldenhet och skicka måldata bakåt till en kryssningsrobot.
– Här finns även mindre beväpnade UAV-er, de har ingen jättesprängkraft, men flyger lågt och långsamt, väldigt likt en fågel, och skulle exempelvis kunna slå ut en Patiot-radar. Inget system täcker alla hot utan det gäller att ha olika samverkande system, konstaterar Lars MörrbJy.
Ett system som har utvecklats i takt med hoten
Hur avancerat är då ett system av den här kalibern som ska klara så snabba och svåra angripare?
Lars Mörrby gör en jämförelse där man slår ihop systemen som finns i en JAS 39 Gripen med systemen i stridsledningscentralerna och det nationella radarsystemet inklusive vapen.
Den officiella prestandan är att systemet kan följa 50 mål samtidigt och skjuta mot fem. Lägg till att en av de robottyper som FMV anskaffat till systemet kommer med cirka tre gånger ljudhastigheten och ska träffa hotroboten som i sin tur flyger med mellan fem och sju gånger ljudhastigheten. Här kan man börja ana vidden av komplexiteten.
– Luftvärnssystem 103 – Patriot har en förmåga att bekämpa hot som kommer med betydligt högre hastighet än de vi kan bekämpa med gripensystemet. Det behövs avancerade verktyg hela vägen med spaningssystem, ledningssystem och verkanssystem. Patriot har, trots att det introducerades på 1980-talet, i praktiken visat att systemet har utvecklats kontinuerligt och fungerar för att bekämpa de hot som vi har specificerat för.
Publicerad: 2022-03-07