Stora förändringar i boende- och arbetsmiljö på ubåtar

Vi har gått från att inte ha några krav till att ha höga krav. Vid designen av den nya ubåten A26 har vi redan från början med krav på bland annat ergonomi, belysning, färger och en bra boendemiljö.

Per Fransson
chef ubåtssystem FMV

Ombord på de tidiga ubåtarna kunde det finnas upp till fyra mässar, indelade efter befälskategorier, där man både åt och sov. När det var dags att sova tog man bort borden och lade sig där det fanns plats, det kunde vara alltifrån hängkojer till fasta sängar.

– 1967 kom ubåten Sjöormen och då började designen bli mer genomtänkt. Men den och efterföljaren Näcken byggdes under kalla krigets krav, vilket innebar att de hade mycket vapenlast ombord och en mindre mäss. Då bodde besättningen också i torpedrummet, säger Per Fransson.

På 1980-talet kom ubåten Västergötland, där man tänkte nytt kring inredningen. Man byggde små, trånga hytter istället för att ha flera mässar. Den mäss som var kvar var avsedd för mat.

– Sedan har det kommit fler krav på boendemiljön från Sjösäkerhetsinspektionen. Så när man byggde ubåten Gotland på 90-talet var det med samma koncept som för Västergötland, men hytterna var större och bättre och de hade dörr istället för draperi. Och på A26 blir hytterna ännu större.

När man byggde Västergötland bestämde man att alla sängar skulle vara två meter långa.

– Men man inte tog inte hänsyn till att ubåten är välvd och att sängens placering gjorde att en lång person inte kunde ligga rakt. Så det är viktigt att tänka på placeringen i förhållande till det som är runt omkring, vilket vi har gjort nu i designen av A26.

Hytterna är avsedda för två till fem personer och man sover enligt varma bäddens princip.

– Besättningen går i skift, så en jobbar, en sover. Den ena bäddar med lakan och den andra med sovsäck.

Mat och träning

Möjlighet till rekreation, motion och god mat är också viktiga faktorer ombord.

– Det har alltid funnits en byssa ombord på ubåtar, men maten har inte alltid varit prioriterad på samma sätt som den är nu. God mat är värdefullt ombord, det är något man ser fram emot, och numera har vi anställda kockar istället för värnpliktiga, säger Per Fransson.

Numera har man också en bättre hantering av sopor och avfall ombord.

– Vi källsorterar och vi har också avfallsfrysar för att frysa in eventuellt överblivna matrester.

I mässen kan besättningen äta, se på film, spela spel och umgås. Det finns också träningsmöjligheter ombord.

– Oftast är det statisk träning som situps och armhävningar, men ibland finns det en träningscykel eller en roddmaskin. Vi försöker planera in det på A26, men det är svårt för det är så smått.

En duschhytt finns ombord, och på A26 funderar man också på att sätta in tvättmaskin.

– Vattenmängden ombord är begränsad och osmosen, som tillverkar vatten, kan beroende på uppdrag inte nyttjas förutom när man snorklar. Att duscha och tvätta orsakar buller, så det är bäst att göra när man snorklar, för då bullrar det ändå.

Testar miljön

Vid designen av A26 har man bland annat byggt en modell av manöverrummet. Här testar man ergonomi, arbetsmiljö och hur det fungerar ledarskapsmässigt. Man har även studerat hur belysning och färger påverkar människan.

– Sjöormen och Västergötland hade ubåtsgrön färg överallt. Men A26 kommer att målas i olika ljusa färger och få en belysning som gör det lättare att hålla dygnsrytmen.

Även luftreningen, som görs med kalk, och ventilationen har blivit bättre med åren. De tidiga ubåtarna var egentligen dykbåtar, det vill säga att de bara dök när de skulle anfalla.

– Luftreningen skiljer sig åt mellan dykbåt och ubåt. Sjöormen var den första ubåten som kunde vara under vatten längre tid och då ökade kraven på bättre luftrening och ventilation.

Ska vara bra för människan

Så under de nästan 120 år som Sverige har haft ubåtar har det hänt mycket med arbets- och boendemiljön ombord.

– Civila krav för sjöfart har smugit sig in i regelverket för militär sjöfart, RMS. Det är krav som säger att det ska vara bra för människan. För att kunna verka länge behöver man vila och motion. Och när man är instängd i en septiktank i tre veckor, så krävs det också att man har ytor där man kan umgås, säger Per Fransson.

Marinen 500 år