Vädrets inverkan på militära operationer
Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum, Metocc, gör bland annat bedömningar av vädrets inverkan på militära operationer. Till stöd för sitt arbete har de vädertjänstsystem, som FMV ansvarar för att utveckla, upphandla och vidareutveckla.
– Vi finns med under hela livscykeln, från nyanskaffning och vidmakthållande till avveckling, säger Bruno Bontemps, verksamhetsområde Ledningsstödsystem FMV.
När Försvarsmakten planerar övningar eller operationer är vädret en parameter.
– Så fort en flygfarkost ska upp har man en brief med meteorolog om hur väderförhållandena ser ut och om de gör att något i planeringen behöver ändras. Även marinen har behov av att veta hur temperatur och salinitet, salthaltskiktningen, i vattnet ser ut, eftersom det är viktiga faktorer när man använder sensorer. Det påverkar hur långt under vattnet man ser, säger Bruno Bontemps.
Vädertjänstsystemet består av en infrastruktur med egna sensorer som samlar in information som skickas, bearbetas, sammanställs och delges till användarna.
– Det är enorma datamängder som systemet ska kunna hantera. För att Försvarsmakten alltid ska ha tillgång till den data de behöver, måste systemet också vara robust, det vill säga tillgängligt. Det är en utmaning.
Natur i provområdet i Vidsel. Foto: Anders Åberg/FMV
– I mitt jobb får jag sammanföra mina favoritintressen, meterologi och projektledning, på bästa sätt. Jag är som en fisk i vattnet, jag trivs varje dag, säger Bruno Bontemps, FMV.
I takt med att omvärldsläget förändrats, har kraven på IT-säkerheten i systemen ökat.
– Förr var väderinformationen för det mesta öppen, men nu måste vi tänka på hur vi hämtar in data och hur användarna får tillgång till den. Om vi till exempel tar in radarbilder i systemet, hur säkerställer vi att de är tvättade så att vi inte tar in något skadligt? Vi tittar också på hur systemet ska fungera i alla konfliktnivåer, till exempel hur många utbytesenheter som behövs för att systemet ska vara robust. Och vad gör vi om delar av landet blir avskärmade från andra? Det här är frågor som vi börjat titta mer på de senaste två åren.
Titta framåt
Bruno Bontemps arbetar idag som produktledare, men har en bakgrund som meteorolog vilket är en fördel när nya vädersystemsförmågor ska kravställas.
– Man behöver förstå slutanvändarnas behov för att ge dem rätt förmåga. Ställer man inte rätt fråga finns det risk att man inte träffar riktigt rätt, säger han.
En utmaning är att titta framåt, vara kostnadseffektiv och framåtlutad och ha koll på omvärlden för att förstå vad som kommer att behövas om tio, femton år.
– Kommer vi att kunna använda AI eller kvantdatorer för att hantera de enorma datamängderna? Och hur ska vi hantera klimatförändringarna, med kraftiga åskskurar, skyfall och stigande havsnivåer? Och inte minst rymdvädret. Det gäller att vara vaken och se vad som händer och hur den nya teknologin som tas fram kan användas inom vädersystemen. Och att se till att Försvarsmaktens meteorologer har det de behöver. Det är spännande, säger han.
Publicerad: 2023-06-13