Livsavgörande försprång tack vare modern teknik

Det pågår som sagt en omfattande utveckling av Försvarsmaktens ledningsstödsystem. Men innan vi ger oss in på att beskriva vad det rör sig om behöver vi reda ut vad ledningsstödsystem egentligen är. Det finns flera etablerade definitioner, men enkelt uttryckt kan man säga att det handlar om förmågan att samla in, bearbeta, presentera och delge information i syfte att kunna leda militära operationer. En annan definition är att det rör ”teknik till stöd för ledning”.

Någon som har bra koll på det här är Jakob Innergård. Han har titeln Teknisk chef Led vid FMV och är medförfattare till ett av Försvarshögskolans läromedel i ämnet.

– Teknik för stöd till ledning har alltid funnits. Men den teknik som använts tidigare, det vill säga papperskarta, kompass och blyertspenna, ersätts idag av digital teknik i betydligt mer komplexa system, säger Jakob Innergård.

Ett modernt ledningsstöd är möjligen mer komplext än tidigare, men ger också ovärderliga fördelar. När tekniken ska digitaliseras och papperskartor och pennor ersätts av datorer med bland annat kartor i realtid, snabb krypterad kommunikation och en uppsjö av sensorer, så minskar också behovet av samla styrkor på samma fysiska plats för att kunna ge order.

– När man använder karta, kompass och analoga radiosystem var man nästan tvungen att kunna samlas under en gran och titta på samma karta för att säkerställa en gemensam lägesbild. Idag fungerar det i stället ungefär som ett digitalt möte. Det går att dela information, uppdatera varandra i realtid och ge order i samma ögonblick, förklarar Jakob.

Fabian Häggbring Hedén, som är chefsingenjör vid FMV:s verksamhetsområde Ledningssystem poängterar att vissa moment idag tar en tjugondel så mycket tid i anspråk, jämfört med tidigare system.

– Själva poängen med att modernisera är att ju att utifrån rätt information kunna fatta beslut snabbare än motståndaren. Så allting blir hela tiden lite snabbare, fastslår han.

Modernisering inom alla försvarsgrenar

Just nu pågår ett stort projekt inom armén, där allt fler fordon och förband successivt digitaliseras och får ett nytt ledningsstödsystem, LSS Mark. Inom Flygvapnet och Marinen påbörjades den här resan redan för omkring 25 år sedan. Med andra ord har det dröjt för armén. Enligt Jakob Innergård ligger en del av förklaringen i hur verksamheten har sett ut olika försvarsgrenarna under de år när anslagen till det svenska försvaret var på betydligt lägre nivåer.

– Både flygvapnet och marinen har kontinuerligt varit insatta under alla år. Vårt flygvapen har varit i luften och marinen ute till havs. Samtidigt har armén kraftigt reducerats och stort fokus har riktats mot de internationella insatserna. När nu omvärldsläget gjort att vi återigen inriktar oss på det nationella försvaret görs stora satsningar på att modernisera våra ledningsstödsystem inom alla försvarsgrenar.

Att armén nu också digitaliseras och får ett modernare ledningsstöd ökar de olika försvarsgrenarnas förmåga att samverka. Med mer information är det lättare att få en bra lägesbild som ger underlag till att fatta rätt beslut. Men här gäller det också att kunna portionera ut all information på ett effektivt sätt, så att rätt information når rätt person i hierarkin.

Generellt är det så att ju högre upp du är i beslutskedjan, desto mer information nås du av. På taktisk nivå däremot, som för soldater eller sjömän, handlar det snarare om att begränsa mängden information. En stridsvagn behöver till exempel sällan samverka med ett fartyg, medan någon högre upp i beslutskedjan behöver få en helhetsbild för att kunna fatta de operativa besluten.

Det här blir lättare med ett modernt och effektivt ledningsstöd. Systemet är byggt för att kapa både tid och energi som man tidigare har lagt på att skapa en bra lägesbild. När man tidigare har använt tal via radio för bestämma enheters position kommer nu ett digitalt system som sköter det i realtid. Det gör att du aldrig behöver fundera på var du och dina vänner är.

En annan viktig pusselbit i ledningsstödsystemen är sambands- och kommunikationssystem. Det behövs helt enkelt förutsättningar för att kunna transportera informationen i sambandsnäten.

– När vi bygger nya system måste vi se till att helheten fungerar och att alla system kan dela information med varandra. Det gäller allt från det taktiska, som till exempel att ett antal båtar kan kommunicera med varandra, till det mer övergripande sambandet som sker via Försvarsmaktens eget internet eller via satelliter, säger Fabian Häggbring Hedén.

Framtidens ledningsstödsystem

En av de stora vinsterna med ett digitaliserat ledningsstöd är som sagt en ökad tillgång till information. Men i det ligger också en utmaning. Systemen kan alstra enorma mängder data, men någon måste samtidigt se till att rätt information når rätt person. Frågan är vem som sätter rätt balans och avgör vad som är rätt eller tillräckligt.

Här blir det svårt att undgå den snabba tekniska utveckling som sker inom artificiell intelligens. Utvecklingen går i rekordfart inom det civila och en av de stora vinsterna med tekniken är just att hantera stora mängder information och avgöra vad som är viktigt och vad som är överflödigt.

– Det pratas mycket om hur man ska kunna tillämpa AI-tekniken militärt och faktum är att det finns en del områden där AI skulle kunna vara användbart. Inom vårt område handlar det just om att sortera ut vilken information som är intressant. Ett effektivt ledningsstöd bygger på att man har all information man behöver, men inte mer än så, säger Jakob Innergård.

AI kan alltså vara till hjälp för att hitta rätt balans mellan för lite och för mycket information, eller brus. Men att överlåta beslutsfattande till AI är däremot inte aktuellt, enligt Jakob Innergård.

– Inte inom en överskådlig tid i alla fall. Men som beslutsstöd, att snabbt kunna avgöra vilka de största hoten är, finns en stor potential.

– Låt säga att du har tre olika mål att bekämpa. Då skulle en AI kunna ge dig stöd genom att avgöra i vilken ordning de bör bekämpas.

Riktigt där är vi inte idag. Men digitaliseringsvågen drar vidare genom Försvarsmakten, så att systemen i framtiden kan dra nytta av tekniska landvinningar och successivt bli bättre.